Baise Outdoor Quest Racerapport del 3 av Olof
Dag tre inleddes traditionsenligt med en tidig uppstigning för avfärd med buss till Tea Mountain där starten skulle gå. Ett bussrally senare var vi framme uppe på berget som var alldeles randigt av teodlingar och med små tempelbyggnader på topparna i området.
Första sträckan var orientering ca 5km där laget på väg till TA 1 skulle stämpla 3 kontroller. Precis som tidigare behövde inte alla lagmedlemmar stämpla alla kontroller utan det gick bra att dela upp sig, vi fick ju dock fortfarande bara en karta… Planen blev iaf att jag och Pernilla skulle köra utan karta och plocka en kontroll som låg på en höjd på vägen mot TA 1 medans Tobbe och Rickard skulle ta de andra två tillsammans. I en korsning efter de två första kontrollerna möttes vi dock upp och Rickard hakade på mig och Pernilla medans Tobbe fick ta sista höjden själv. TA 1 var egentligen mest en uppsamlingspunkt inför nästa sträcka så väl där fick vi vänta några minuter på Tobbe.
Det var varmt och runt 35 grader under hela dagen.
Nästa sträcka var en snitslad löpning på 27km och började mycket tacksamt med en lättsprungen väg innan vi kom in i en by där folk gått man ur huse för att heja på alla som sprang förbi.
Inne i byn gjorde banan en tvär sväng och bar iväg uppför, uppför, uppför, uppför tills vi var uppe i någon slags djungelliknande skog där de dragit banan rakt ut i vegetationen. Helt plötsligt ser vi här en äldre man i kostym som står och hejade på. Första tanken var att han troligtvis kom från en väg strax ovanfrån, där visade sig dock inte finnas någon väg så troligtvis har han knatat hela vägen dit upp i kostym i värmen.
Efter att vi passerat krönet blev det istället rejält utför, först brant men sedan mer behaglig lutning så att kilometrarna började ticka på lite fortare. Vi hade tätlagen inom synhåll och stämningen i laget var minst sagt på topp. Innan sträckan var över hann vi med två stigningar till, dock något kortare än den första.
Efter löpningen var det dags att hoppa upp på cykeln. Pernilla hade på slutet av löpningen sparkat i en sten varpå en tånagel hade lite samarbetssvårigheter med att ta sig ner i cykelskon. Växlingen var givetvis nere i en by i en dalgång och direkt fick vi ge oss i kast med att byta dalgång, dvs en ca 45 minuter lång stigning på en brant betongväg. Jag började här bli helt sjukt sömntrött, troligtvis pga värmen i kombination med alldeles för lite sömn de senaste nätterna. Pillade i mig några Shot Bloks med koffein samt SaltStick med koffein och var efter ett tag hyfsat med i matchen igen. Efter ca halva sträckan kom vi till ett parti där vi skulle behöva bära/släpa cykeln uppför ett berg för att komma över till andra sidan. Hela vägen upp såg vi fram emot utförskörningen på andra sidan, förhoppningar som grusades fullständigt då det var lika dålig terräng på andra sidan så vi fick även bära cyklarna ner en bra bit innan det blev cykelbart igen. Efter ytterligare en uppförskörning belönades vi sedan med en ca 7km lång utförslöpa hela vägen ner till den damm där växlingsområdet var förlagt.
Löpning igen, denna gång en ganska odramatisk och för en gång skull hyfsat platt historia på 7km till den plats där vi skulle genomföra en Flying fox(en typ horisontell zipline). Väl framme var det på med klätterselen och sedan vidtog vad som blev lite av ett mentalt störningsmoment. Vi hade vid det här laget ett kinesiskt lag några minuter efter oss och funktionärerna gick igenom och kollade vår utrustning både en, två tre, fyra och FEM gånger innan de tyckte att vi var ok för att koppla in oss på en kort via ferrata som ledde oss upp till själva repet över sänkan.
Sedan fick vi enligt reglerna ett rep per lag så det blev lite väntetid innan alla fyra var över. Vid det här laget hade det kinesiska laget fått ett snabbt ok på sina selar och var igång med att ta sig över på TVÅ rep samtidigt(enligt anvisning från funktionärerna). Vi blev givetvis arga och meddelade de ansvariga för momentet att det var förbjudet och Tobbe plockade fram GoPron och filmade snabbt det hela vilket gjorde funktionärerna rätt så nervösa.
Vi fortsatte sedan snabbt ut på den 4 km asfaltslöpning som skulle ta oss till kajakerna. Denna gång var det nästan enbart utför för en gångs skull.
Paddlingen var 16km och dalen där vi paddlade var bland de häftigaste ställen jag varit på med små(relativt alltså)spetsiga berg som stack upp ur marken här och där och kantades av höga branta bergväggar på båda sidor.
Efter ca halva sträckan blev det mörkt men det var inga problem att hitta var vi skulle. Vi följde dalen ca 30 minuter förbi nattlägret till den enda kontrollen och vände sedan tillbaka mot målet för dagen.
Det kinesiska laget var en bit efter oss i mål men fick även ett tidsstraff på 40 minuter för incidenten vid flying foxen samt att de under knappt 2 timmar var för långt isär(flera kilometer) på cykelsträckan.
Vi kunde på nattlägret bekvämt slå oss ner i redan uppslagna partytält där vi kunde spendera natten i värmen. Det bjöds på mat som vi i vanlig ordning inte åt utan höll oss till vår egna frystorkade mat, vi tog dock emot en stor vattenmelon som var riktigt god att mumsa på.
Vi hade på nattvilan inte tillgång till cyklar eller växlingstunnor så det var inte så mycket prylfix denna kvällen utan bara att ta det lugnt och ladda för ytterligare en tidig upptigning.
/Olof
